På den här bilden har jag precis vaknat upp efter en välbehövlig vila. Jag gav mig ut på ett litet äventyr med en mycket god vän till mig. Vi gav oss iväg tidigt på morgonen med packning på ryggen. Ger man sig ut på en heldag så ska man se till att ha med sig både dricka och något ätbart.

Vårt mål för dagen var den stora avgrunden. Det är en enormt stor spricka i ett berg där det en gång i tiden föll ner ett skogstroll. Trollet ska ha klarat fallet, men hans vänner hade problem att få upp honom ur avgrunden och fick istället besöka honom var dag för att släppa ner mat så att han skulle klara sig. Under tiden ska de ha klurat ut hur de skulle få upp sin vän men utan att lyckas. Åren gick och varje dag besökte de sin vän och släppte ner mat åt honom.

Troll lever oändligt många år och jag vet inte om detta troll än idag finns kvar i avgrunden eller om hans vänner lyckats få upp honom. Det var just detta jag och min vän skulle ta reda på och det var därför vår utflykt ledde oss till den stora avgrunden.

När vi kom fram satte vi oss för att fika, sedan bestämde vi oss för att vila väl gömda bland ljungen. Tänk ifall vi skulle få syn på hans trollvänner. Vi vilade och väntade, men ingenting hände. Inga troll dök upp och inget svar från någon nere i avgrunden fick vi heller när vi ropade. Tänk, jag tror att de faktiskt lyckats få upp sin vän. Vad glad jag blir.

Utan några dirket konkreta svar, men med gott hopp om att trollvännerna återförenats, så vandrade jag och min vän hemåt igen.