Oj oj oj... ikväll sitter jag med ändan på en mjuk kudde och med brasan värmandes alldeles invid mig. Jag och Greta gick ut på promenad idag för att mata alla småfåglar som kan vara hungriga nu när det är så kallt. Snön har blivit packad på sina ställen men en bit in i skogen var den alldeles pudrig. Vi gick och vi gick. Jag tittade upp i skyn på den fina blå himlen och sedan så for jag ner snabbare än jag hann säga "hej alla tomtegubbar". Jag slog i ändan i den kalla marken och den pudriga snön virvlade runt mig. Lite började jag allt att skratta för jag har trillat i gropar förr ska ni veta. Det har vi nog alla gjort någon gång, i alla fall vi tomtenissar. Greta var snabbt framme med kameran och jag bjöd på ett leende trots ändan som värkte.